Har fått ordning på min AIS-sändare igen. Antennen var full med vatten, så det var klart att den inte fungerade.

(Ärligt talat vilket skit dom säljer). Har fyllt den med fett så nu hoppas jag att den skall funka länge.

Verkar dock vara dålig teckning i norra Spanien, men ni kan ju se om ni hittar mig på marinetraffic.com. till ex.

Ha det bra!

/Carle

Har med Susannes hjälp äntligen kommit till Spanien. Vi avslutade med en dygnssegling utmed skjutfältet som jag nämnde i förra mailet. Har även hunnit med att vara i Barcelona eller rättare Girona strax norr därom. Därifrån gick nämligen Susannes Ryanairplan hem, så vi hyrde en bil och åkte dit. Fjuttiga 100 mil tur och retur. Nåja åter till havet. Ny gästflagga hissad, Spaniens gula och röda och ett nytt språk som jag inte kan ett ord av. Tycker det verkar som fransmännen kan engelska men inte vill prata och spanjorerna vill prata men kan inte. I Spanien blev hamnavgifterna dyrare och spriten billigare, men tyvarr så jämnar det inte ut sig.

Dyraste natthamnen hittills var i Bilbao där det kostade 410 kr för ett dygn och billigaste rödvinet såg jag på en supermercada idag. Det kostade 0,65 euro alltså ca 7 kronor. Det vågade jag inte köpa, men jag köpte ett för 0,9 euro och en flaska whiskey Ballentine för 100 kr. Tyvärr tog Ingemars goda mjöd slut igår så nu får man trösta sig med något annat.

Norra Spaniens kust är otroligt vacker med bergen som går ända fram till havet. Ibland mjuka runda berg och ibland klippiga och vassa. Mellan bergen ligger små byar eller lite större städer alltid med en kilometerlång sandstrand intill. Hur nu den har hamnat där? Några hamnar som gjort intryck på mig är San Sebastian som ligger i en lagun med en fantastisk strand runt. Marinan var dock usel. Santander toppenbra marina med flygfält och Ryanair alldeles i närheten. Men planen gick till Girona bl a, ej till Sverige.

Laredo idylliskt, men endast bojar. Här i Gijon där jag ligger nu är det bra med Wi-Fi alltså trådlöst internet så man kan sitta i båten och surfa. Marinan ligger vid staden så det är bekvämt att handla, men dyningarna från Atlanten söker sig in så Bertha och jag får ingen riktig nattro. Har gjort några inköp idag bl a en kontakt till datorn så att jag kan ansluta den till AIS:en som för närvarande bara kan ta emot info, inte sända ut min position så att ni kan se var jag är. Typiskt att den skulle gå sönder.

Ögonblicksbild från den 29 september mellan San Sebastian och Bilbao.

Sitter under solskyddet och tittar ut över havet som är snällt idag. Inga brytande vågor utan bara mjuka dyningar någonstans ifrån. Autopiloten styr och jag håller utkik. Då och då hoppar en fisk upp ur havet undrar vad det är för sorts fisk. Har mesanen hissad och fullt hemskotad så rullar Bertha mindre. Idag får motorn hjälpa till annars kommer vi ingen vart. Har just druckit iste och ätit muffins, ganska OK.

Oj där hoppade en fisk igen! – Nu skulle Uffe varit här –  tänker jag, han som gillar att fiska. Är ungefär 5 km från land och där syns Pyrineerna även om det är soldis idag. 23 sjömil kvar till Bilbao. fart 6 knop och temperatur 25 grader. Bör vara framme om 4 timmar.

”Djuprädsla” är när man tycker det är obehagligt när det är 2 km djupt eller så under kölen (egen definition).

Ha det bra!

/Carle

]]> http://carlesresa.wordpress.com/2009/10/05/har-med-susannes-hjalp-antligen-kommit-till-spanien/feed/ 0 carlesresa http://carlesresa.wordpress.com/2009/09/19/just-nu-ligger-jag-i-en-liten-stad-strax-norr-om-la-rochell/ http://carlesresa.wordpress.com/2009/09/19/just-nu-ligger-jag-i-en-liten-stad-strax-norr-om-la-rochell/#comments Sat, 19 Sep 2009 20:11:50 +0000 carlesresa http://carlesresa.wordpress.com/?p=13 ]]> Hej igen!

Nu har det gått några veckor sen sist. Har haft problem med internet, men idag har jag kopplat upp mig på ett trådlöst nätverk för en euro per dygn. Ganska billigt tycker jag.

Just nu ligger jag i en liten stad strax norr om la Rochell. Susanne Hagman är med och gastar en vecka till och då ska vi försöka ta oss till Spanien.

Sedan jag skrev sist har vinden vänt och jag har haft NO-vind i nästan två veckor vilket är toppen. Tycker mycket om båten. Hon rör sig mjukt i sjön och rullar inte farligt. Just nu har jag problem med autopiloten på vissa kurser och i vissa vindar särskilt slör då vinden kommer snett bakifrån och vill vrida båten. Har nu rundat udden vid Brest; Frankrikes västligaste udde. Där finns en passage som heter Raz du Sein och är känd för sina tidvattenströmmar. Men vi rundade udden i skinande sol och 25 grader. Lite vind var det också så allt gick perfekt. Det har fortsatt att blåsa mycket annars så jag har fått ligga stilla i hamnarna ibland.

En dag skrek Susanne TITTA,TITTA jag undrade vad som stod på och när jag kom upp i sittbrunnen pekade hon på sidan om båten och där simmade flera delfiner. Dom hängde med ett tag och försvann sedan ner i djupet. Annars ser man inte mycket liv. En jättestor manet såg vi också för nån dag sedan. En hel del fåglar också förstås när vi inte är så långt från land. Ja nu har vi kommit till den beryktade del av Atlanten som heter Biscaya och är känt för sina stormar. Det finns en regel som säger att man inte ska korsa Biscaya efter juni månad. Jag korsar inte Biscaya utan skuttar lite fegt runt kusten så jag kan hålla koll på vädret. Sista biten mot Spanien ca 140 distansminuter (ca 25 mil) finns det bara en hamn efter ungefär halva sträckan. Utmed hela den kustremsan har Franska försvaret ett robotskjutfält så man måste hålla sig i en korridor nära kusten hela tiden.

Det är lätt att få nya vänner under vägen. alla är mycket vänliga och trevliga och så fort man ser en båt komma in i hamnen spinger alla fram och vill hjälpa till. På byggorna hälsar alla på varandra. Träffade ett par i en stor flått 16-metersbåt. Vi drack vin och pratade och har haft kontakt under vägen. En annan ensamseglare, en engelsman, som heter Dick bjöd på middag Co-Co-vin (eller hur stavas det Karin?) och jag bjöd på whiskey och tilltugg och vi diskuterade bl a hans 3 seglingar till Karibien som dom säger här, inte Västindien. Inte en enda svensk båt har jag sett, men jag träffade en svensk konstnär i L’abre Wrach som kom och hälsade när han såg den svenska flaggan, han hade blivit kvar där och öppnat atelje. En annan långseglare jag mötte var en tysk som hade varit ute i fem år och var på hemväg för hans fru var tvungen att börja jobba. Han hade gjort varvet (jorden runt). Seglat runt Cap Horn och över Stilla Havet.

Ja det var lite om äventyret. Nu har Susanne lagat till en lax i gasolugnen och till den ska vi ha moserande vin och en god sås, så nu måste jag sluta. Tack förresten, ni som har skrivit en liten hälsning tillbaka. Det uppskattas verkligen. Och Peter, Champangen var otroligt god.

/Kapten Carle

Ligger för närvarande i Saint-Quay-Portrieux. För att komma hit var jag tvungen att runda en udde som heter Cap de la Hague där tidvattenströmmen kan nå en hastighet av 8 knop (ca 14 km/timme).

Problem uppstår då vinden går mot strömmen och det är mycket farligt när det blåser mer än 10 m/sek. Vågorna blir branta, höga och oregelbundna. Låg således i Cherbourg i närmare en vecka för att invänta bra väder.

Dagligen varnade man på VHF-radion att det var farligt vid Cap de la Hague. Det lät ungefär så här ”SECURITE, SECURITE, SECURITE, ATTENSION, ATTENSION, ATTENSION, all ships, Cap de la Hague is dangerous!

Under tiden jag låg och inväntade bra väder så bytte jag ut ljuddämparen som läckte, (egentligen ett vattenlås så att det inte ska kunna komma in vatten genom avgasröret till motorn). Till sist verkade vädret bli tillräckligt bra för att runda udden och vi var 3 båtar som gav oss iväg 7.30 på morgonen för att få medström vid udden kl 10 och sedan 6 timmar framåt då vi gick söderut.

Rundningen gick bra men trots att det bara blåste 5 m/sek SV-vind var vågorna höga och ibland var fören under vattnet, men den kom som tur var upp igen. Senare blåste det upp till närmare 10 m/sek, men då hade jag rundat udden. Nu gick jag söderut i ganska svår motsjö och SV-vind som vanligt. Skulle avverka ca 90 sjömil och försöka komma fram innan det blev mörkt.

Såg kanalöarna Alderney, Gernsey dit en av båtarna skulle och Jersey på håll. Den andra båten är 16 m och gjorde ca 8 knop medan jag gör ca 6, så han var snart försvunnen. Kl 21 gick solen ner och det blev mörkt. Då hade jag 2 timmar kvar. Det fungerar förstås även om det är mörkt, men man ser inte om det är fisknät eller något annat som man kan fastna i eller köra på så det är ganska obehagligt. Man ser inte heller land så man får lita helt på GPS:en och radarn. Och när man kommer in i hamnen som också är mörk så sover alla eller sitter nere i sina båtar så man får klara sig själv. När det är ljust kommer det oftast fram någon och tar emot.

Nåja allt gick bra och jag lade till vid en ponton kl 23.30 (flytbrygga som följer tidvattnet upp och ner 2 gånger per dygn med ca 8 meters skillnad mellan hög och lågvatten). Nöjd, glad, trött och hungrig gick jag ner i kajutan hällde upp ett glas vin och värmde en burk Buf Bourgineon (eller hur det nu stavas).

Allt hade gått bra!

Ligger just nu i le Havre småbåtshamn. Var tvungen att fixa med ett filter och ljuddämparen i Dieppe så jag blev där i över en vecka. Sonen och hans tjej har varit här i en vecka och åker hem i morgon.

Nu börjar det kännas att man kommit längre söderut. Solen går ner vid 21.30 och det blir inte ljust förrän vid 7-tiden och när solen skiner är det ordentligt varmt. Har haft en vecka med svaga vindar, men idag blåser det ordentligt. I Dieppe var alla helt tokiga i att fiska.

Det fanns fiskebåtar i alla storlekar och former och de som inte hade någon båt stog på piren och fiskade. Igår trodde jag att ljuddämparen var hel så då satte vi kurs mot le Havre vid Seines utlopp dit vi kom fram vid 18-tiden.

Tyvärr läcker ljuddämparen fortfarande lite så nu blir det mera fixa. Nu blir jag ensam under några veckor ombord och det betyder att jag bara ger mig ut om det är bra väder och inte seglar så långa etapper.

Tror dessvärre att jag fått Borelia för jag har ett stort rött märke på armen och skall till doktorn senare idag. Ha det bra därhemma!

/ Carle

PS. nu kan ni se Bertha i le Havre på AIS-siten www.marin.traffic.com och förhoppningsvis följa min resa, men det är inte alltid Bertha finns med.

Nu är jag i Harlingen i Holland tillsammans med min bror och hans kompis Magnus.

Resan har gått bra hittills men det har blivit alldeles för långa etapper så jag är ganska trött nu. I förrgår seglade vi nästan ett helt dygn och i natt var det tidvatten och storm och åska, så jag fick göra några pjamasräddningar, men då låg vi i hamn som tur var. I morgon ska vi segla vidare till Amsterdam.

Där kommer Uffe hovslagare och hans kompis Åke och mönstra på. Tyvärr har jag haft motvind, sydväst, ända från Åkersberga och bara kunnat segla några timmar, så järngenuan har fått jobba hårt, men det blir säkert bättre söder om engelska kanalen.

Från Amsterdam blir det några holländska kanaler och sedan ut på Nordsjön igen. – Det viner och visslar i riggen, en sjöman vid rodret står.

Och det är jag en skäggig hästbonde!

Ha re!

/Carle